Heliga Anna av Novgorod
Ingegerd föddes cirka år 1000, som dotter till Olof Skötkonung och hans slaviskt stammande hustru Estrid.
Hon var, enligt Snorre Sturlasson, bortlovad till Olof Haraldsson i Norge. Denne gifte sig dock senare med Ingegerds halvsyster Astrid, medan Ingegerds resterande liv kom att tillbringas i östra Europa.
Liv som furstinna
Ingegerd ingick år 1019 giftermål med Storfursten Jaroslav Vladimirovitj av Novgorod, senare känd som Jaroslav den vise av Kiev. Ingegerd döptes vid Husaby källa i Kinnekulle, Västergötland. Hon döptes tillsammans med sin far, enligt tradition av Sankt Sigfrid. Ingegerd antog i Ryssland namnet Irina antagligen för att det är ett namn som redan var känt bland ryskspråkiga. Genom sina fyra döttrar blev Ingegerd anmoder till flera kungaätter i Europa, och som sådan var hon en av 1000-talets kvinnliga centralgestalter i Europa. En av hennes söner grundade den tsarätt som regerade i Ryssland fram till att den 1598 dog ut. Hennes döttrar gavs i giftermål åt Norges Harald Hårdråde, Ungerns Andreas I och Frankrikes Henrik I; genom Henrik blev hon därmed anmoder till alla senare franska kungar.
Sista år och död
Ingegerd lät något eller några år före sin död viga sig till nunna enligt den strängaste ordningen. Hon fick då namnet Anna och räknas i den ryska kyrkan som helgon; Sanka Anna.
Ingegerds kvarlevor vilar tillsammans med makens i en sarkofag i Sofiakatedralen i Kiev. Sovjetiska forskare öppnade sarkofagen 1939 och undersökte innehållet. Ingegerds välbevarade kranium var av vad frenologer kallar “nordisk typ”, massivt och tungt med en elliptisk form. Pannan var “inte särskilt hög” och hade en “genomsnittlig” lutning. Näsan var “starkt framträdande med en smal näsrot”. Hakan var “av genomsnittlig storlek”, men “markant framträdande”. Tänderna bedömdes som rätt väl bevarade. Forskarna fann att Ingegerd varit cirka 162 cm lång och Jaroslav varit cirka tio cm längre.
Barn
Den visar Ingegerds och Jaroslavs döttrar.
– Vladmir av Novgorod (1020-4 oktober 1052)
– Anastasia av Kiev (ca 1023-1074/1096), gift med Andreas I av Ungern
– Izjaslav I av Kiev (1024-3 oktober 1078, stupad), storfurste av Kiev
– Ellisif (Elisabet av Kiev; 1025-ca 1067, gift med Harald Hårdråde av Norge
– Svjatoslav II av Kiev (1027-27 december 1076)
– Anna av Kiev (ca 1030-1075, gift med Henrik I av Frankrike
– Vsevolod I av Kiev (1030-13 april 1093)
– Vjatjeslav av Smolensk (1034-1057)
– Igor av Vladimir (103?-1060)
Eftermäle
I Sofiakatedralen i Kiev finns en fresk som avbildar några av Jaroslavs och Ingegerds barn. Också fursteparet, på vars initiativ kyrkan byggdes, var en gång avbildat på en vägg, men denna är numera riven. Bilden är dock känd tack vare att den ritades av på 1600-talet.
Ortodoxt helgon
Heliga Anna av Novgorod (Ingegerd Olofsdotter) firas idag som helgon i ortodoxa kyrkan. Det finns en församling i Sverige som är vigd åt henne, Heliga Annas ortodoxa församling, verksam i Eskilstuna, Finspång, Leksand, Linköping, Motala, Norrköping, Stockholm, Uppsala och Örebro. En del av hennes reliker donerades år 2009 till församlingen av ortodoxa kyrkan i Ryssland, och hon vördas av ortodoxa kristna som Sveriges skyddshelgon.
I litteraturen
Ingegerd Olofsdotter är föremål för romanen Mäktig mans kvinna. En roman om storfurstinnan Ingegerd av Catharina Ingelman-Sundberg (2001).
Alternativ tradition
Källorna till Ingegerds liv är fåtaliga och uppgifterna om hennes upphöjelse till helgon inte entydiga. Det finns således en annan tradition, som förknippar Ingegerdnamnet med reliker som länge fanns i Sofiakatedralen i Novgorod. Denna kyrka (således med samma namn som den i Kiev) hade Jaroslavs och Ingegerds son Vladimir I som byggherre. De olika namnen Ingegerd, Irene och Anna har också spätt på teoribyggena, där Ingegerd och Anna enligt vissa skulle varit två olika människor. I kyrkliga sammanhang ses numera ingen motsättning mellan de två traditionerna.
Källor: Wikipedia
