Svante Basil Jakobsson skildring av Heliga Anna av Novgorods ortodoxa församlings grundande, i
artikeln Den första svensk-ortodoxa församlingen stiftat (Kerygma – nova et vetera, Nr 1-40, Årg.
7-17, 1968-1978).
”Mötet öppnades genom att Svante Basil Jakobsson hälsade de närvarande välkomna till mötet som han hoppade skulle komma att erhålla stor betydelse för ortodoxien i Sverige. De närvarande utsåg Svante Basil Jakobsson till mötets ordförande, Benedikt Juell-Skielse till dess sekreterare och Thomas Nordquist till dess justeringsman, som hade att justera protokollet tillsammans med ordföranden.
Mötets överläggning inleddes av Fader Christofer Klasson, som uttömmande redogjorde för ortodoxiens nuvarande läge i Sverige och för dess problem som hade uppkommit till följd av frånvaron av fruktbärande samarbete mellan de ortodoxa församlingar i landet som hade grundats här som en följd av ortodoxa utlänningars ankomst till Sverige för att söka arbete här; dessa församlingar som var och en hade sin egen nationella och språkliga bakgrund, präglas ju av historisk- nationella aspekter och håller fast vid sitt hemlands kultspråk, och i samma mån som de bevarar sin egenart blir de främmande för varandra. Beträffande gagnet av en ortodox församling av övernationell karaktär och med värdlandets språk som liturgiskt språk, fri från andra nationella band än dem som det svenska samhället motiverade, så hade Fader Christofer så småningom kommit till den åsikten att detta gagn var stort och viktigt, i synnerhet med tanke på dess betydelse som enande och sammanhållande faktor. Fader Christofer hade informerat ärkebiskop Athenagoras om sin positiva inställning till bildandet av en svensk-ortodox församling, och ärkebiskopen hade inte haft något att erinra emot planerna om en svensk-ortodox församling som i framtiden kunde bli den naturliga hjorden för de ortodoxa utlänningars efterkommande i samma mån som dessa hade blivit främmande för sina fäders språk.
Sedan mötesordföranden hade talat för bildandet av en svensk-ortodox församling beslöt de närvarande ortodoxa troende enhälligt om instiftandet av den heliga Anna’s svensk-ortodoxa församling.
Medlemmarna i församlingen bestod av två kategorier: verkande medlemmar (jfr. den engelska termen affiliated members) och stödjande medlemmar (jfr. associated members); de senare var verkande medlemmar i immigrantförsamlingar, alltså ortodoxa även de.
Efter anteckningen av medlemmar gick man över till att behandla frågan om stadgar och kyrkoordning. De framlagda förslagen till stadgar och kyrkoordning genomgicks paragraf för paragraf; beslut fattades om ändringar och tillägg.
Att översätta stadgarna och kyrkoordningen till engelska och översända dem till ärkestiftet i London uppdrogs åt den styrelse som skulle väljas. Församlingsmötet valde med acklamation följande församlingsstyrelse: ordförande Svante Basil Jakobsson; övriga ledamöter av styrelsen Birgitta Olga Jakobsson, Benedikt Juell-Skielse, Thomas Nordquist och Elisabeth Piltz. Mandattiden skulle omfatta tiden till och med dagen för ordinarie församlingsmöte våren 1969.
Till kyrkoherde valdes enhälligt och med tacksamhet protopresbytern Christofer Klasson. Enär
Christofer Klasson även hade en annan församling att ta hand om betecknades hans ställning gent
emot församlingen av ärkebiskop Athenagoras som priest-in-charge.
Medlemsavgiften fastställdes till tio kronor per månad till dess att nästa församlingsmöte fattade beslut om årsavgiften. Församlingsmötet avslutades med bön om Herrens hjälp till att fullborda det verk som nu hade begynts.”